Annons

EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson presenterade på måndagen en ny handlingsplan för hanteringen av migranter via den centrala Medelhavsrutten.

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-kommissionen: Så ska migrationen över Medelhavet hanteras

Den senaste veckornas migrationsbråk mellan Italien och Frankrike har återigen satt fokus på brister i EU:s migrationspolitik. På fredag träffas EU:s migrationsministrar för att diskutera EU-kommissionens nya handlingsplan för centrala Medelhavsrutten. 

– Vi måste öka våra insatser, sade EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson på måndagen. 

Handlingsplanen får dock kritik från människorättsorganisationer.

Migrationsfrågan har i och med de senaste veckornas bråk mellan Italien och Frankrike om ansvaret för ett fartyg med räddade migranter återigen hamnat högt upp på EU:s dagordning. 

Under oktober och november har ett fartyg, som körs av en fransk människorättsorganisation och med 234 migranter som räddats på Medelhavet ombord, vägrats att lägga till i italienska hamnar. Till slut lät Frankrike fartyget lägga till i en av sina egna hamnar – men avbröt samtidigt planer för att ta emot 3 500 asylsökande från Italien. 

Konflikten handlar i botten om vilket ansvar länder har för fartyg som är registrerade under deras flagg – och för migranterna de räddar. 

För att klargöra situationen presenterade EU-kommissionen på måndagen en handlingsplan med 20 åtgärder för hur EU-länderna ska hantera det ökande antal migranter som anländer till EU via den centrala Medelhavsrutten – den farligaste rutten till EU enligt FN:s migrationsorgan IOM. 

Handlingsplanen är också ett inspel inför fredagens extrainsatta möte med EU:s migrationsministrar där just denna fråga ska diskuteras. 

– Alltför många människor faller i händerna på människosmugglare – åtminstone 90 procent av de som kommer till EU använder smugglare. Vi ser också människor som förlorar livet längs dessa rutter. Det är inte hållbart. Vi måste öka våra insatser, sade EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson på måndagen och pekade på att en stor del handlar om att öka takten i redan överenskomna åtgärder. 

Ökat samarbete med ursprungsländer

Handlingsplanen handlar dels om att öka samarbetet med ursprungs- och transitländerna, men även med internationella organisationer – där fokus ligger återvändande, och att minska antalet avfärder mot EU. 

– En stor majoritet av människor som anländer med den här vägen i dag behöver inte internationellt skydd, påpekade Ylva Johansson. 

EU-länderna måste också bättre samordna sina insatser för att söka upp och rädda migranter som befinner sig på Medelhavet. Det är här frågan om ansvaret för fartygen kommer upp och Ylva Johansson pekar på luckor i sjölagen där rollen av "privata fartyg som opererar till sjöss är ett scenario som fortfarande saknar betydande klarhet". 

EU-kommissionen uppmanar även EU-länder att genomföra det avtal som nåddes i juni om frivillig omplacering av migranter och ekonomiska bidrag från EU-länder som inte är i frontlinjen vad gäller mottagande av migranter – ett avtal Sverige tidigare ställt sig utanför

EU-kommissionens handlingsplan får dock kritik från människorättsorganisationer.

– Medan icke-statliga organisationer efterlyser proaktiva, statsledda sök- och räddningsoperationer till sjöss, verkar kommissionen leta efter nya sätt att begränsa det livräddande arbete som utförs av icke-statliga räddningsorganisationer som just försöker fylla det tomrum som frånvaron av statliga insatser lämnar, säger Matteo de Bellis, forskare på Amnesty International, på Twitter