Annons

EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU:s ekonomikommissionär: Vi har några svåra månader framför oss

Återhämtningen efter coronakrisen har nu i det närmaste avstannat och de negativa konsekvenserna från ryska kriget med rekordinflation och höga gaspriser tagit över utsikten för EU-ländernas ekonomier. Det slår EU-kommissionen fast i sin senaste prognos där Sverige beräknas få den lägsta tillväxten 2023 och 2024 av alla medlemsländer.

​Första halvan av året visade på en större ekonomisk tillväxt i medlemsländerna än kommissionen tidigare räknat med. Men nu är den festen slut, enligt unionens ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.

– Det ekonomiska läget har försämrats markant och vi är på väg mot två kvartal med krympande ekonomi. Konsekvenserna av de skyhöga energipriserna och den skenande inflationen tar ut sin rätt. Vi har några svåra månader framför oss, sade Gentiloni, en italiensk socialdemokrat, när han på fredagen presenterade kommissionens senaste ekonomiska tillväxtprognos.

I år väntas BNP i EU som helhet växa med 3,3 procent och under nästa med måttliga 0,3 procent. Kommissionens första prognos för 2024 visar på en ökning av tillväxten med 1,6 procent.

Sveriges ekonomi i botten

Kommissionens beräkningar för Sveriges ekonomi är än dystrare. Nästa år beräknas den svenska ekonomin tillsammans med den tyska krympa med 0,6 procent. Det är en klar nedjustering från i somras då kommissionen räknade med en tillväxt på 0,8 procent i Sverige under nästa år.

Året därefter, 2024, ligger Sverige ensamt kvar på bottenplaceringen, strax efter Italien, med en förväntad ekonomisk tillväxt på 0,8 procent.

Fortsatt hög inflation

Den rekordhöga inflationen driven främst av de höga energipriserna förväntas fortsätta.

– Inflationen har fortsatt att stiga snabbare än väntat, men vi tror att toppen är nära, troligen i slutet av året, sade Gentiloni.

Inflationen undergräver hushållens disponibla inkomst och det reala värdet på deras tillgångar på ett ”dramatiskt sätt”. De löneökningar som skett under 2022 har bara delvis täckt den minskade köpkraften, menar kommissionären.

Först 2024 tror kommissionen på att prisökningstakten kommer att avta till 3 procent. I Sverige väntas inflationen blir nästa lägst i EU: 1,8 procent. Förtroendet i näringslivet har störtdykt på grund av höga tillverkningskostnader, sämre förutsättningar för finansiering och den stora osäkerhet som råder.

Detta kan dock ändras om EU-länderna till nästkommande vinter 2023/2024 inte lyckas fylla på gaslagren. Då spår kommissionen att inflationen ökar med ytterligare två procentenheter. 

Stora budgetunderskott

Nästan alla EU-länders statsbudgetar väntas i år och kommande två år få underskott. Sverige antas tillhöra en liten grupp länder som får ett visst budgetöverskott 2023 och 2024. I snitt ligger budgetunderskotten under de 3 procent av BNP som i vanliga fall föreskrivs av EU-reglerna. Dessa är dock satta på undantag till åtminstone nästa år.

Arbetsmarknaden en ljusglimt

– Arbetsmarknaden är alltjämt väldigt stark, den starkaste på årtionden, sade Gentiloni som räknar med en liten ökning i den rekordlåga EU-arbetslösheten under 2023 för att sedan falla igen under 2024.

Arbetslösheten i Sverige väntas under nästa år minska för att under 2024 åter stiga.

Exceptionellt stor osäkerhet

Kommissionens prognoser bygger på en rad antaganden som att de geopolitiska spänningarna varken kommer att förbättras eller försämras och EU kommer kunna fortsätta minska behovet av rysk gas genom nya importkällor.

– Osäkerheten förblir exceptionellt hög. Potentialen för ytterligare ekonomiska störningar till följd av Rysslands krig är långt ifrån uttömd, sade ekonomikommissionären.

De gaslager som upparbetats i medlemsländerna är i dag tillräckliga för att klara vintern men Gentiloni befarar att det kommer bli svårare att fylla på den till nästa vinter. De utgifter som EU-länderna haft för att mildra konsekvenserna av energikrisen uppgår i år till 1,2 procent av BNP och under 2023 till 0,9 procent. Detta förutsätter dock att åtgärderna kommer kunna fasas ut under 2023. Om så inte sker ser kommissisonen en fördubbling av kostnaderna.