Annons

EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd (M) har varit parlamentets ansvariga förhandlare om de nya utsläppsmålen.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Sveriges klimatmål skärps efter EU-förhandling

EU-parlamentet och EU-länderna är överens om att skärpa målen för hur mycket varje land måste minska sina utsläpp till 2030. Därmed är ännu en pusselbit på plats i EU:s stora klimatpaket. 

– Ett stort steg för det europeiska klimatarbetet, säger EU-parlamentets ansvariga förhandlare Jessica Polfjärd (M) om överenskommelsen. 

“Alltför svag” säger dock kritiker om uppgörelsen.

På tisdagskvällen enades EU-parlamentets och ministerrådets förhandlare om striktare utsläppsmål av växthusgaser i nära på samtliga medlemsstater. 

EU-parlamentets ansvariga förhandlare, svenska Jessica Polfjärd (M), är nöjd. 

– Överenskommelsen vi nådde i natt är ett stort steg för det europeiska klimatarbetet, inte minst för att alla länder nu blir skyldiga att bidra i att minska utsläppen. Det är en avgörande skillnad gentemot hur det såg ut tidigare, då vissa länder knappt behövde minska sina utsläpp över huvud taget, säger hon till Europaportalen i ett skriftligt svar. 

Förhandlarna enades om att höja det obligatoriska målet för minskning av växthusgaser 2030 på EU-nivå från 30 procent till 40 procent jämfört med 2005 års nivåer. Varje medlemsland ska minska sina utsläpp mellan 10 och 50 procent. För många länder i framför allt östra EU innebär det här minst en fördubbling av ambitionerna från tidigare målsättning. 

Enligt överenskommelsen ska Sverige minska sina utsläpp med 50 procent jämfört med 2005 års nivåer – en skärpning med 25 procent från tidigare målsättning. Samtidigt föreslog på tisdagen den Moderatledda svenska regeringen neddragningar på klimatåtgärder i budgeten vilket antas öka utsläppen. 

Annons

Moderaten Jessica Polfjärd ser dock inga hinder för att Sverige ska kunna uppnå det utsatta EU-målet. 

– Jag är övertygad om att Sverige kommer nå sina mål, säger Jessica Polfjärd. 

Utsläppsminskningsmålen gäller för vägtransporter, uppvärmning av byggnader, jordbruk, små industrianläggningar och avfallshantering – sektorer som tillsammans står för ungefär 60 procent av EU:s totala utsläpp, vilket gör förordningen till en hörnsten av EU:s klimatpolitik. 

Enligt Jessica Polfjärd sätter de nya utsläppsmålen EU på rätt väg för att bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050 och för att unionen ska minska sitt totala utsläpp med 55 procent till 2030. 

– Eftersom den här lagstiftningen hanterar mer än hälften av EU:s samlade utsläpp är det avgörande att det blir rätt. Att vi nu visar på att alla måste ta sitt ansvar är en viktig signal inför förhandlingarna i COP27, säger Jessica Polfjärd. 

Miljöpartisten och EU-parlamentarikern Pär Holmgren tycker dock inte att överenskommelsen är i linje med vetenskapen eller tillräckligt för att leva upp till Parisavtalet. Han hade istället velat se en utsläppsminskning på 55 procent, inte minst vad gäller utsläppen i jordbruket. 

–  Det är visserligen positivt att en överenskommelse nåtts som höjer ambitionsnivån jämfört med det nuvarande regelverket. Men tyvärr är överenskommelsen alldeles för svag och ambitionshöjningen för liten. Klimatkrisen kräver starkare och hårdare åtgärder. Det här sänder inte den signal till klimattoppmötet i Egypten som pågår just nu som hade behövts, säger han i ett uttalande.