Annons

Statsminister Ulf Kristersson (M) ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform – men regeringens trovärdighet i EU ifrågasätts av oppositionen. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.

Bild: Riksdagen.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Klimatet ny spricka i svensk EU-politik

Efter en lång period av relativ samstämmighet i svensk EU-politik står nu de politiska blocken delade i klimatfrågan. När partiledarna på onsdagen debatterade EU-politik fick regeringen stark kritik från oppositionen kring sin miljö- och klimatpolitik. 

– Hur ska Sverige vara trovärdiga i klimatarbetet i EU när man nationellt för en politik som ökar utsläppen, undrade Magdalena Andersson (S). 

– Den nya regeringen tar ansvar för hela Europas energisäkerhet genom att bygga ny kärnkraft, menade dock statsminister Ulf Kristersson (M).

Regeringens omsvängning i miljö- och klimatpolitiken, och dess konsekvenser på EU-nivå, efter att regeringen i förra veckan meddelat att landets klimatmål sannolikt inte nås, kom att dominera onsdagens partiledardebatt om EU-politik – ett område där det historiskt sett rått en relativ samsyn mellan partierna. 

Statsminister Ulf Kristersson (M) slog tidigt i debatten fast att klimatomställningen är en av vår samtids europeiska ödesfrågor. 

– Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform, och EU som en av världens viktigaste klimataktörer, sade Kristersson och underströk vikten av samarbete med näringslivet – “den nya miljörörelsen” – i den gröna omställningen. 

Centralt i Ulf Kristerssons klimatomställning är satsning på framtida kärnkraft. 

– Sverige kommer nu att bli en stark röst för att utveckla europeisk kärnkraft. Tillsammans med bland annat Frankrike och Finland kan vi därmed bidra till mer fossilfri el och en robust energiunion, sade han. 

Regeringens klimatambitioner fick dock skarp kritik av oppositionen. 

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson pekade på att förväntningarna på det stundande svenska ordförandeskapet att landa flera viktiga förhandlingar inte minst inom miljö- och klimatområdet, är höga. 

– Det är tydligt för alla att EU behöver minska sina utsläpp. Sveriges roll som föregångsland har här varit viktig och ska inte underskattas, sade hon och undrade: 

– Med vilken trovärdighet kommer den nya regeringen nu kunna leda förhandlingarna för att få ner utsläpp i EU när man nationellt för en politik som kommer att öka de svenska utsläppen?

Annons

Enligt Andersson har den nya regeringen i sin budget tydligt visat riktningen: 

– Klimatpolitiken är inte viktig. Man har slarvat bort våra mål som vi har satt upp. Jag är uppriktigt oroad över att man slarvar bort klimatfrågan även i EU, sade Magdalena Andersson. 

Miljöpartiets Per Bolund sade att det var djupt olyckligt att höra från både miljöministern och finansministern att det är osäkert om man kommer att nå de svenska klimatmålen. 

– När regeringen sviker varje klimatlöfte, bryter varje klimatmål, ja då står vårt hopp nu till EU som nu skärper klimatambitioner. Sverige har gått från att vara ett land som visar vägen till att vara en eftersläntrare, en bromskloss, sade Per Bolund (MP). 

Enligt Per Bolund har Sverige en möjlighet att som EU:s ordförande föra EU i rätt riktning. 

– Just nu håller regeringen på att spela bort den möjligheten, sade Per Bolund.  

Statsminister Ulf Kristersson svarade genomgående på kritiken med att hänvisa till att den förra regeringen försenat den gröna omställningen genom att lägga ner fyra kärnkraftreaktorer – något han fick mothugg av från oppositionen som påminde om att Moderaterna varit med i alla energiuppgörelser de senaste 20 åren. 

– Den nya regeringen tar ansvar för hela Europas energisäkerhet genom att bygga ny kärnkraft, sade Ulf Kristersson. 

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson ifrågasatte överhuvud taget användningen av begreppet “kris”vad gäller klimatet. 

– Jag tycker att vi som politiker ska avhålla oss ifrån att skapa oro bland befolkningen och använda den typ av starka värdeuttryck när det inte finns anledning till det. Då är det bättre att använda den typen av starka uttryck när det verkligen finns anledning till att göra det, när det verkligen är en kris och det inte finns något att göra. Men det finns något att göra. Till skillnad från Per Bolund är jag hoppfull, jag tror att vi kommer att klara det här alldeles utmärkt, sade Jimmie Åkesson.