Annons

I dag tisdag träffas EU-ledare med ledare från länderna på västra Balkan i Tirana. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

I dag håller EU toppmöte med kandidatländerna på västra Balkan. Europaportalen har granskat demokratiska och ekonomiska förutsättningarna för alla länder som vill gå med i unionen. De ligger tydligt efter de nuvarande medlemsländerna men i några fall är kandidatländer mer anpassade till EU:s krav än vissa medlemsländer.

Efter Rysslands senaste anfallskrig mot Ukraina den 24 februari har frågan om EU:s utvidgning åter kommit på dagordningen. Efter en rekordsnabb procedur godkände medlemsländerna i juni Ukrainas och Moldaviens ansökningar och gav dem så kallad kandidatstatus. Månaden senare fick kandidatländerna Albanien och Nordmakedonien efter åratal av väntan klartecken att börja förhandla om EU-medlemskap.

I slutet av augusti gav Tysklands förbundskansler Olaf Scholz utvidgningen ytterligare vind i seglen när han välkomnade nya länder till unionen.

EU-ledare har vid flera tillfällen senaste tiden framhävt vikten av att ge även länderna på västra Balkan – där ett antal väntat i många år på att få gå vidare i processen – ett “europeiskt perspektiv” att få gå med i unionen. I dag tisdag träffas ledare från EU och västra Balkan i albanska Tirana för ett toppmöte där utvidgning, Rysslands krig och migration står på dagordningen.

För att få gå med i EU måste kandidatländerna uppfylla en rad ekonomiska, politiska och administrativa krav som ingår i de så kallade Köpenhamnskriterierna

Europaportalen har sammanställt en rad internationella index som återspeglar vissa aspekter i kriterierna som graden av demokrati och korruption. De visar även hur rika och hur stora befolkningar länderna har – frågor som inverkar på EU-omfördelningen av pengar från rikare till fattigare och på maktförhållanden i unionens institutioner.

Demokrati

EU-samarbetet bygger på demokrati. Även om det råder delade meningar om huruvida ett nuvarande medlemsland, Ungern, alltjämt är en demokrati måste nya medlemsländer vara demokratiska. Den brittiska tidningen The Economists forskningsenhet poängsätter sedan 2006 världens länder efter hur demokratiska de är. 

Dess senaste sammanställning täcker läget 2021 och talar ett tydligt språk om var kandidat- och ansökarländerna befinner sig. Alla nio länder som på något sätt meddelat att de vill gå med i EU är mindre demokratiska än det minst demokratiska medlemslandet Rumänien. I botten återfinns Turkiet, vars medlemskapsförhandlingar lagts på is på obestämd tid. 

Rättsstatlighet

Nära besläktat med demokrati är rättsstatlighet som är en uppsättnings principer för att skilja den verkställande och dömande makten år, att garantera likhet inför lagen och att lagar stiftas i en öppen och demokratisk process. Även här återfinns de nio länderna längst ned på skalan med undantag av EU-länderna Ungern och Bulgarien som får lägre poäng på World Justice Projects senaste rättsstatlighetsindex.

Pressfrihet och korruption

Graden av pressfrihet och uppfattad korruption visar en liknande bild men med mindre tydlig övergång mellan de bäst presterande kandidat- och ansökarländerna och de nuvarande medlemsländerna. Pressfriheten i Moldavien var i fjol större än i tio EU-länder och Nordmakedonien låg före sju EU-länder.

För korruptionsnivån står Georgien ut med en placering i mitten på skalan. Det mest korrupta landet är Ukraina.

Ekonomisk frihet

Ett av Köpenhamnskriterierna är att nya medlemmar har en fungerande marknadsekonomi. Den konservativa amerikanska tankesmedja The Heritage Foundation rankar varje år världens länder efter nivån av ekonomisk frihet som enligt dem bestäms av bland annat graden av rättsstatlighet, skattetryck, regler för företag och arbetskraft och hur öppen marknaden är.

Georgien utgör även på detta område ett undantag från övriga länder som vill gå med i EU medan övriga sökande befinner sig lägre ned på skalan över ekonomiska friheter.

Ekonomi

EU omfördelar genom bland annat sina regionalstöd pengar från rikare delar av unionen till fattigare för att jämna ut skillnader. Ett rikt EU-land som Sverige betalar mer till EU-budgeten i förhållande till befolkningen än ett fattigt som Bulgarien.

Med bara ett undantag – Turkiet är något rikare än Bulgarien – är de nio aspirantländerna fattigare än de 27 EU-länderna. Fattigast 2021 räknar i BNP per person var Ukraina vars invånare var mer än fyra gånger så fattiga som en svensk.

Befolkning

Antalet ledamöter varje medlemsland får i EU-parlamentet och hur stor röstandel det får i ministerrådet bestäms av antalet invånare. De flesta ansökar- och kandidatländer är mindre länder som alla skulle få mindre tyngd än exempelvis Sverige. Turkiet, som i dagsläget inte har någon som helst möjligt att gå med i EU, skulle å andra sidan bli det folkrikaste landet i unionen före Tyskland. Ukraina skulle gå om Polen som unionens femte folkrikaste medlem.