Annons

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att EU-nämndens mandat var tydligt.

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Regeringen KU-anmäls: "Tog beslut om EU-budget utan samråd i riksdagen"

Som enda EU-land tillsammans med Ungern lade Sveriges regering oväntat ner sin röst när ministerrådet röstade om EU:s budget för 2023 – trots att inget beslut enligt protokollet hade tagits om detta i riksdagens EU-nämnd. Finansministern uppger dock att det fanns ett brett och starkt stöd i nämnden  för att vara skeptisk.

 Nu anmäler Socialdemokraterna regeringen till konstitutionsutskottet.

Det var den 22 november som EU-länderna på ett rådsmöte i Bryssel röstade om att godkänna EU:s budget för 2023. Som enda land tillsammans med Ungern lade Sverige oväntat ner sin röst. Alla andra EU-länder röstade ja. 

Detta trots att inget formellt beslut hade tagits i riksdagen om att Sverige skulle lägga ner sin röst. Socialdemokraten Matilda Ernkrans har nu anmält regeringen till Konstitutionsutskottet för granskning. 

“Beslutet att avstå har inte varit föremål för samråd i Sveriges riksdag varken i finansutskottet eller i riksdagens EU-nämnd”, skriver Matilda Ernkrans i sin anmälan och hänvisar till det regelverk som slår fast att regeringens beslut i EU först ska förankras i riksdagen. 

Koordineras med likasinnade medlemsstater

Frågan om Sveriges linje vad gäller EU:s budget var uppe för diskussion i EU-nämnden den 4 november inför slutförhandlingarna om budgeten mellan medlemsländerna och EU-parlamentet. 

Där underströk Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare hos finansministern, vikten av att samordna sig med likasinnade länder för att uppnå bästa möjliga resultat. 

– Den svenska linjen och det svenska förhandlingsupplägget kommer att koordineras med likasinnade medlemsstater för att vi ska kunna få så bra genomslag och så bra slutresultat som möjligt, sade Johanna Lybeck Lilja enligt EU-nämndens protokoll

På frågan om hur gruppen av likasinnade ser ut sade Lybeck Lilja i EU-nämnden att “man kan tänka sig att gruppen av likasinnade långsamt växer i takt med att fler medlemsstater blir nettobetalare”. 

Men medan de som i vanliga fall räknas som Sveriges likasinnade i budgetfrågor – framför allt Nederländerna, Österrike, Danmark – gav budgeten grönt ljus röstade Sverige alltså istället med deras raka motsats, bidragsmottagaren Ungern. 

Oklart mandat

Exakt vilket mandat gav EU-nämnden då regeringen? Enligt ordförandens sammanfattning säger nämnden inget om hur Sverige skulle rösta, och preciserar inte var gränsen går för vad Sverige kan acceptera.

– Vi har budgetdisciplin, tillräckliga marginaler, realistiska prognoser och finansiering via omprioritering som de svenska ståndpunkterna, sammanfattade EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M) och konstaterade "att det finns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt”. 

Finansminister Elisabeth Svantesson säger dock till TT att hon tycker att det under EU-nämndens sammanträde fanns ett väldigt brett och starkt stöd för att vara skeptisk till EU:s budget. 

– Det handlade dels om att agera på ett sätt så man värnar skattebetalarnas pengar så klart, men också att den här slutliga överenskommelsen inte uppfyllde något av de tre kriterier regeringen satt upp, säger hon till Aftonbladet/TT

Nu blir det upp till riksdagens Konstitutionsutskott att utreda huruvida regeringen hade riksdagens mandat att lägga ner Sveriges röst. 

Europaportalen har under dagen sökt regeringen för ytterligare kommentarer men hade vid artikelns publicering ännu inte fått svar.