Annons

Nicolas Schmit, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, träffade arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L) inför det svenska ordförandeskapets start i nästa månad.

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

Schmit varnar för urvattnat plattformsdirektiv

Samtidigt som riksdagen har svårt att enas om Sveriges linje om plattformsarbetare till torsdagens Brysselbeslut försöker arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit få regeringens öra inför det svenska EU-ordförandeskapet.

– Det är inte acceptabelt att du som plattformsarbete inte ska ha rätt till vissa sociala rättigheter, säger Nicolas Schmit. 

På torsdag väntas EU-ländernas arbetsmarknadsministrar lägga fast rådets förhandlingspositioner inför en slutuppgörelse med Europaparlamentet om skydd för så kallade plattformsarbetare som felaktigt antas vara egenföretagare.

Sverige, som tidigare varit helt emot ett EU-beslut på området, har ännu inte bestämt sin hållning till det senaste rådsförslaget. Trots idoga försök vid EU-nämndens möte i fredags fick regeringen inte majoritet för sin linje. Frågan ska i morgon tisdag dras i riksdagens arbetsmarknadsutskott för att den vägen hitta en majoritetsposition tills EU-nämnden möts dagen därpå. 

Enligt EU-kommissionen som lagt fram förslaget finns det idag 28 miljoner människor i EU som jobbar i olika typer av plattformar och det gäller att klargöra vilka som är att anses som egenföretagare och vilka som ska betraktas som anställda. En mindre grupp, mellan två till tre miljoner personer vars arbete i viss mån styrs och kontrolleras av plattformsföretag, anser kommissionen är att betrakta som anställda med rätt till gällande anställningsförmåner.  

– Det finns många olika typer av plattformsarbete och bland dem finns arbetare som inte får det sociala skydd eller lön som de rimligen har rätt att få. Vi vill ta bort ansvaret från enskilda plattformsarbetare att bevisa att denne inte är egenföretagare utan en anställd. I många länder råder en stor osäkerhet kring plattformsarbetarnas status, säger Nicolas Schmit, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter och tidigare socialdemokratisk arbetsmarknadsminister i Luxemburg. 

Han är under måndagen i Stockholm för att bland andra träffa arbetsmarknadsministern och Liberalernas partiledare Johan Pehrson inför det svenska ordförandeskapets start i nästa månad – ett ordförandeskap där en av de stora arbetsmarknadsfrågorna blir att EU-reglera plattformsarbetet.  

I en debattartikel inför besöket uttrycker kommissionären tydliga förhoppningar om vad Sverige kan åstadkomma för att stärka den sociala pelarens målsättningar som antogs i Göteborg 2017 och som Liberalerna som ensamt borgligt parti stödde. 

Nicolas Schmit är missnöjd med hur “det tjeckiska ordförandeskapet har urvattnat direktivet “när det gäller definitionerna av vem som kan antas vara anställd. 

– Det är inte acceptabelt att du som plattformsarbete inte ska ha rätt till vissa sociala rättigheter, säger Nicolas Schmit. 

Är det ett problem för dig om plattformsdirektivet skulle urvattnas?

– Det är klart att det är ett problem. Det finns en gräns varefter ett direktiv bli mindre meningsfullt. Vi lagstiftar inte bara för att vi vill lagstifta utan vi vill även uppnå något. Här är syftet att uppnå klarhet, precision och rätten till anställningsförmåner för de som uppenbarligen är arbetare, säger Nicolas Schmit. 

Han pekar också på behovet att förhindra snedvriden konkurrens till nackdel för traditionella företag men även vissa plattformsföretag som följer sociala regelverk och ger ut anställningsförmåner och de som inte gör det.