Annons

Hoppa till temats andra spalt.

TEMA Sveriges EU-ordförandeskap 2001, 2009 och 2023

Fredrik Reinfeldt och José Manuel Barroso vid EU-toppmötet den 29 oktober 2009.

Christian Wohlert

Sverige var senast ordförandeland i EU:s ministerråd från juli till december 2009. Som ordförandeland ledde Sveriges ministrar mötena i ministerrådet och Sveriges representation mötena för EU-ambassadörerna och de drygt 150 arbetsgrupperna i Bryssel. Totalt hölls över 2000 möten under det svenska ordförandeskapet.

Det uppskattas att cirka 80 procent av de frågor som hamnar på EU:s agenda ärvs från tidigare ordförandeskap. Två av de mest framträdande var klimathotet och den finansiella och ekonomiska krisen. Andra viktiga frågor var Lissabonfördraget, valet av en ny EU-kommission, Stockholmsprogrammet och rollen för EU som global aktör.

Att få Lissabonfördraget på plats tog mycket tid och politisk energi. Efter att Irland i en andra folkomröstning sade ja till fördraget i oktober 2009 visade det sig att den tjeckiska presidenten Vaclav Klaus inte ville skriva under sitt lands parlamentetsbeslut att anta fördraget. Klaus krävde att Tjeckien skulle undantas från EU:s medborgarstadga. Tjeckien fick till slut samma lösning som Polen och Storbritannien i frågan, det vill säga att ett tilläggsprotokoll som klargör vissa begränsningar för länderna i förhållande till stadgan. Lissabonfördraget kunde därför träda i kraft den 1 december 2009.

Vid ett extrainsatt toppmöte den 19 november 2009 valdes Herman Van Rompuy och Catherine Ashton till EU:s nye ordförande för det Europeiska rådet samt EU:s utrikesminister. Fredrik Reinfeldt fick både beröm för att ha lyckats ena EU:s 27 stats- och regeringschefer kring två namn, men även kritik för att Van Rompuy och Ashton saknar den tyngd och erfarenhet som krävs för att EU ska bli en stark global aktör.

En annan fråga som det svenska ordförandeskapet valde att profilera sig i var frågan om höga bonusar inom bank- och finanssektorn. "I kväll har bonusbubblan brustit" sade EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt (M) på det informella EU-toppmötet i september. Någon bindande överenskommelse om ett tak på bonusar blev det dock inte, vare sig i EU eller globalt. Den nya finansiella översynen tog EU:s finansministrar beslut om under ett av ordförandeskapets sista möten. Det fick kritik för att vara för urvattnat och svagt i förhållande till medlemsländerna, men även beröm för att lösningen nåddes så fort. Frågan fortsatte sedan till EU-parlamentet.

Hela hösten pågick förhandlingar för att få ihop ett globalt klimatavtal i Köpenhamn. Någon bindande överenskommelse nåddes dock inte under FN-mötet i december.

Sverige hade dock även en del egna prioriteringar inför ordförandeskapet. Bland annat antogs Östersjöstrategin för ett renare hav och en mer dynamisk tillväxtregion. Stockholmsprogrammet för ökat rättsligt samarbete de närmaste fem åren klubbades även igenom den 30 november 2009.

Sverige var det sista landet att inneha ordförandeskapet under Nicefördraget vilket gav statsministern en betydligt mer framskjuten roll jämfört med det nu gällande Lissabonfördraget. Se även regeringens egna sammanfattning.

Första halvåret 2001 var Sverige ordförandeland för första gången vilket regeringen har redogjort för i en sammanfattade skrift till riksdagen. Sverige blir ordförandeland igen i januari 2023.

Hoppa till relaterade artiklar.

Sidor